måndag 8 augusti 2011
Disneyhemlis
Det jag ska berätta nu kommer nog göra många chockade. Kanske rentav förskräckta. Det är nämligen så att jag tror, eller jag är ganska säker på, att prinsessorna faktiskt inte bor på Disneyland. Jag tror att när man ser Belle, Snövit, Askungen, Rapunsel, Törnrosa, Ariel eller Tingeling i parken så är det bara en människa som klätt ut sig. De riktiga prinsessorna vet vi ju bor i ett land bortom sol och måne tillsammans med sina prinsar, fullt upptagna med att leva lyckliga i alla sina dagar. De har inte tid att larva omkrig på Disneyland. Så, nu är det sagt.
Djurskyddsföreningen
Kommer ni ihåg det där jag skrev om hundvalparna som bodde i glasburar? Det gjorde mig så upprörd att jag direkt skrev ett brev till Svenska Djurskyddsföreningen och frågade varför och hur det kan gå till på det här sättet. Idag fick jag svar!
Jag är jätteglad att jag fick svar och att de tog sig tid att förklara för mig, men jag är fortfarande helt chockad över att detta sker i Frankrike. Innan såg jag Paris som en modern storstad, men jag vette tusan längre. Folk som betalar med checkar och har djur i akvarium, är det modernt?
Hej Sandra,Det du beskriver är förbjudet i Svensk lagstiftning och någon förklaring till att det får gå till så i andra EU länder har jag inte. Djurskyddsorganisationer och veterinärer inom EU har engagerat sig i frågan. Det är på gång att skrivas en gemensam djurskyddslagstiftning, om sällskapsdjur, inom EU där bl.a. den här frågeställningen tas upp. Att sälja valpar på det sätt som du beskriver är inte lämpligt ur djurskyddssynpunkt. Om du vill göra en insats så kan du ta kontakt med lokal djurskyddsföreningar i Paris och påtala det du sätt och hur du som person upplever det. Ju fler vi är som protesterar mot den här typen av djurförsäljning, desto större chans att vi kan få ett stopp på det hela. Det finns även internationella djurskyddsföreningar som du kan ta kontakt med. WSPA, World Society for Animal Protection eller Four Paws (Fyra tassar) vet inte om någon av dessa organisationer har kontor I Paris.
Jag är jätteglad att jag fick svar och att de tog sig tid att förklara för mig, men jag är fortfarande helt chockad över att detta sker i Frankrike. Innan såg jag Paris som en modern storstad, men jag vette tusan längre. Folk som betalar med checkar och har djur i akvarium, är det modernt?
söndag 7 augusti 2011
Så jävla arg!
Jag hatar spindlar, ormar, maskar, maggotar, mygg, flugor, fåglar, fiskar, grodor, larver, råttor, hamstrar, fladdermöss, oxar och säkert massa andra djur som jag inte kommer på nu. Som ni ser är jag inte direkt någon djuraktivist. Men efter idag skulle jag nog kunna bli det!
Idag var jag inne i Paris innerstad och fick syn på en djuraffär så jag bestämde mig för att gå in. Den första syn som mötte mig var en hel vägg fylld med glasburar, ungefär sådana vi har i djuraffärer i Sverige för marsvin, ormar och dylikt. Grejen är att alla glasburar var fyllda med små hundvalpar av olika raser. I glasburarna, som var kompakta sånär som på en liten springa där luft kunde komma in, innehöll endast lite halm på marken, en vattenskål och tre eller fyra hundvalpar. Hundarna låg på sidan och flämtade, av värme eller rädsla vet jag inte. Ingen av de säkert 10-15 hundvalparna jag såg besatt den vanliga nyfikenhet och glädje som hundar i den åldern alltid har.
Jag blev helt chockad och gick därifrån eftersom jag mådde så illa av synen. Då fick jag se att bredvid denna första djuraffär följde säkert 5 till med samma uppbyggnad, alltså med hundar i glasburar. I en affär fanns det en åttkantig glasbur med endast en liten hundvalp i, som en slags trofé där småbarnen kunde gå förbi och banka på glaset.
Jag vet inte hur gamla hundarna kan ha varit, jag hoppas och tror att de var äldre än 8 veckor, eftersom annars vore det helt obarmhärtigt att ta dem ifrån sin mor. Å andra sidan, var de äldre innebär det att de är alldeles för stora för att dela en sådan yta (ca 1 kvadratmeter) med 3-4 andra hundar.
Jag tycker det är helt jävla sjukt att det kan vara såhär i Paris, en storstad i ett europeiskt land. Och hur kan dessa affärer vara fyllda av folk som skrattar, tittar på de gulliga hundarna, knackar på glaset för att få deras uppmärksamhet?
Jag vet att det finns värre problem än det här i världen, men detta gjorde mig så otroligt arg och ledsen. Hundvalparna har inte valt själva att vara där. De har inte supit eller spelat bort sina pengar så de har hamnat på gatan. De har inte bett om att få bo i en glaslåda tillsammans med sina syskon. De råkade bara bli födda i ett ofattbart inskränkt land.
Idag var jag inne i Paris innerstad och fick syn på en djuraffär så jag bestämde mig för att gå in. Den första syn som mötte mig var en hel vägg fylld med glasburar, ungefär sådana vi har i djuraffärer i Sverige för marsvin, ormar och dylikt. Grejen är att alla glasburar var fyllda med små hundvalpar av olika raser. I glasburarna, som var kompakta sånär som på en liten springa där luft kunde komma in, innehöll endast lite halm på marken, en vattenskål och tre eller fyra hundvalpar. Hundarna låg på sidan och flämtade, av värme eller rädsla vet jag inte. Ingen av de säkert 10-15 hundvalparna jag såg besatt den vanliga nyfikenhet och glädje som hundar i den åldern alltid har.
Jag blev helt chockad och gick därifrån eftersom jag mådde så illa av synen. Då fick jag se att bredvid denna första djuraffär följde säkert 5 till med samma uppbyggnad, alltså med hundar i glasburar. I en affär fanns det en åttkantig glasbur med endast en liten hundvalp i, som en slags trofé där småbarnen kunde gå förbi och banka på glaset.
Jag vet inte hur gamla hundarna kan ha varit, jag hoppas och tror att de var äldre än 8 veckor, eftersom annars vore det helt obarmhärtigt att ta dem ifrån sin mor. Å andra sidan, var de äldre innebär det att de är alldeles för stora för att dela en sådan yta (ca 1 kvadratmeter) med 3-4 andra hundar.
Jag tycker det är helt jävla sjukt att det kan vara såhär i Paris, en storstad i ett europeiskt land. Och hur kan dessa affärer vara fyllda av folk som skrattar, tittar på de gulliga hundarna, knackar på glaset för att få deras uppmärksamhet?
Jag vet att det finns värre problem än det här i världen, men detta gjorde mig så otroligt arg och ledsen. Hundvalparna har inte valt själva att vara där. De har inte supit eller spelat bort sina pengar så de har hamnat på gatan. De har inte bett om att få bo i en glaslåda tillsammans med sina syskon. De råkade bara bli födda i ett ofattbart inskränkt land.
Lägger in en bild på världens vackraste vovvar, Ariba och Alice
fredag 5 augusti 2011
7 veckor
Idag är det 7 veckor sedan jag var en liten, rädd person som kom fram till Paris. Eller ja, så rädd var jag kanske inte. Mest hungrig. Men i alla fall så har sju veckor gått och jag har bara 8 kvar. Vilket innebär att jag snart har varit här halva tiden. Helt sjukt egentligen!
Vaknade på fel sida imorse och ännu surare blev jag då jag insåg att det spöspöspöregnade och åskade ute. Jag är så less på det här! Vill använda mina sommarkläder och visa upp mina bruna ben som skulle ha varit bra mycket brunare om de inte hade varit utsatta för regn de senaste fem veckorna (tänk om jag växer ännu mer nu :O Tycker jag är lång så det räcker). I alla fall började dagen som en tyck-synd-om-mig-själv-dag och allt kändes bara dumt och tråkigt. Bestämde mig för att ta en dusch och skulle böja mig ner för att tvätta fötterna. Då gled nyss nämnda fötter iväg och jag landade med en duns i duschen. Ville nästan börja gråta för att allt gick så fel hela tiden, men det slutade med att jag istället skrattade åt mig själv för att jag var så töntig. Nu lyssnar jag på Poodles nya skiva (rekommenderas starkt! Performocracy) och inser hur bra jag faktiskt har det. Jag har en supersnäll rumskompis som gör egen glass. Jag har internet på rummet. Jag har ätit frukost. Jag trivs väldigt bra med de flesta jag jobbar med. Jag känner att min franska har börjat förbättras lite. Jag får betalt för att vara på Disneyland varje dag. Inte helt fel.
Vaknade på fel sida imorse och ännu surare blev jag då jag insåg att det spöspöspöregnade och åskade ute. Jag är så less på det här! Vill använda mina sommarkläder och visa upp mina bruna ben som skulle ha varit bra mycket brunare om de inte hade varit utsatta för regn de senaste fem veckorna (tänk om jag växer ännu mer nu :O Tycker jag är lång så det räcker). I alla fall började dagen som en tyck-synd-om-mig-själv-dag och allt kändes bara dumt och tråkigt. Bestämde mig för att ta en dusch och skulle böja mig ner för att tvätta fötterna. Då gled nyss nämnda fötter iväg och jag landade med en duns i duschen. Ville nästan börja gråta för att allt gick så fel hela tiden, men det slutade med att jag istället skrattade åt mig själv för att jag var så töntig. Nu lyssnar jag på Poodles nya skiva (rekommenderas starkt! Performocracy) och inser hur bra jag faktiskt har det. Jag har en supersnäll rumskompis som gör egen glass. Jag har internet på rummet. Jag har ätit frukost. Jag trivs väldigt bra med de flesta jag jobbar med. Jag känner att min franska har börjat förbättras lite. Jag får betalt för att vara på Disneyland varje dag. Inte helt fel.
Igår var jag och tittade på den omtalade Tarzanshowen på Disneyland. En engelsk tjej hade sagt att jag måste gå dit för Tarzan är så snygg och har värsta magmusklerna. Sagt och gjort, jag gick dit och satte mig på bästa platsen, alldeles framför scenen. Kameran redo, dreglet under kontroll. Men grejen var att jag kunde knappt ta några kort, för då skulle jag missa vad som hände på scenen. Showen var så sjukt fantastiskt bra att jag satt med gapande mun hela tiden. Det var ett gymnastiskt nummer till musiken i Tarzan och de som spelade var så otroligt duktiga och orädda att det var en fröjd att se dem kasta sig från lianer och hålla både sig själv samt tre andra personer uppe med en hand. Den showen måste ses av alla som är i parken! Tyvärr visas den bara över sommaren så skynda, skynda!
Shoppade lite igår också. Hade bestämt att jag inte skulle köpa något svart, inget onödigt och ingenting på H&M. Kom hem med en svart kjol från H&M. Men den var så fin! Och går att använda både till vardags, formellt och fest. Och det visade sig dessutom vara väldigt tur att jag köpte den! När jag hade jobbat färdigt och bytt om kom Annika, min svenska arbetskamrat, fram till mig och sa "Sandra... jag har inga kläder...". Då visade det sig att hennes kläder blivit stulna alternativt upphittade från omklädningsrummet så det enda hon hade var den fina Main Street-kostymen. Jag utropade glatt, med en gnutta panik i rösten "Men jag har en kjol!". Så till slut kom vi hem ändå, utan nakenchocker! Se, ibland kan shopping vara bra! Faktiskt.
Nu ska jag snart iväg och jobba. Close 2/4 står på schemat ikväll. Bisous!
tisdag 2 augusti 2011
Jablines
Vaknade av att solen sken in genom springan i mellan fönstret och den tunga gardinen och visste direkt att idag är dagen då det ska ske! Idag är dagen jag ska bada för första gången. Blev ännu gladare när jag tog telefonen och upptäckte att en finsk tjej, Saara, gärna ville följa med mig. Jag skuttade upp ur sängen och började skära vattenmelon sedan åkte jag iväg. Träffade Saara i Val d'Europe och sa direkt till henne "Du, bara så du vet, när man är med mig brukar det inte bli så bra. Det brukar bli ganska mycket äventyr." och syftade på mina tidigare utekvällar här i Paris samt diverse annat som har hänt. Det brukar aldrig bli som man tänkt sig. Och det blev det inte idag heller. Såklart lyckades jag glömma kameran hemma så det finns tyvärr (!) inga bildbevis.
Vi kom till Chessy och skulle ta bussen. Insåg att vi missat den med tjugo minuter och nästa gick om två timmar, klockan tre. Vi bestämde oss därför för att ta en sväng i parken. Vi gick till Saaras jobb för hon trodde hon kunde fixa gratis dricka till oss. Sedan satt vi där med en hel bricka med strips, lökringar, chicken wings, churros, en slags bulle med nutella i, yoghurt och dricka. Allting gratis! Vi åt som galningar, sedan gick vi tillbaka till bussen.
Bussresan var helt otroligt vacker, vi åkte igenom flera små byar med äkta små franska hus och gårdar. Det var jättemysigt! Jag vill så gärna känna någon där så jag kan gå in och titta hur det ser ut. Väl framme stannade bussen alldeles utanför Jablines aktivitetcenter, vilket var jättebra, annars skulle vi säkert ha gått vilse. Vi tittade på en karta, lokaliserade stranden och började gå. Vi gick och gick och fortsatte gå och gick lite till. Vägen tog slut, vi hittade en annan väg och fortsatte gå. Vi hittade en sjö, men ingen strand. Sjön var fylld av svanar och alger. Vi fortsatte gå. Vi gick ännu mer. Vi hittade en buske med jättegoda bär så vi stannade. Vi åt och åt och åt. Sedan tog bären slut så då fortsatte vi gå. Vi var så svettiga och trötta efter att ha gått i två timmar, så när vi kom till en sjö bestämde vi oss att hoppa i, vilket vi gjorde. Vi hade inte sett en människa på hela tiden, men så plötsligt, när vi hade hoppat i badet, får vi syn på en tjock karl som står på andra sidan sjön. Han var naken. Vi blev jätterädda, men han stod bara där och såg uppenbart njutande ut, så vi fortsatte med vårt badande tills vi började frysa. Det var så himla, himla skönt att bada! Sedan kikade vi upp mot våra grejer som vi lämnat vid kanten av sjön och då såg vi en man som kom förbicyklande - också naken! Vi skrattade så vi höll på att drunkna, varför var det massa nakna män där?!
Vi klev upp igen och käkade lite vattenmelon, sedan fortsatte vi gå. Vi kom fram till en liten, jättegullig strand! Vi skyndade oss fram till en tjej som satt där, men hon sa att man inte kunde bada för det gick båtar där, så vi fortsatte gå. Sedan kom vi till ytterligare en strand med massa badpojkar som åkte teleski. Vi stannade och tittade en stund, men sedan blev vi så badsugna att vi gick vidare. Efter vi hade gått hundra mil ungefär kom vi till en strand - den rätta! The strand! Och vet ni? Den låg cirka 500 meter från ingången där vi varit ungefär tre timmar tidigare. Hade vi gått åt rätt håll hade vi hittat den på en gång.
Men det gjorde ingenting för vi blev så otroligt glada! Vi hoppade i på en gång och badade och badade. Det var så enormt skönt! Och så coolt att tänka på. Där var vi, tre mil från metropolen Paris, i ett paradis som lätt kunde liknas vid vilken semesterort som helst. Jag ska definitivt tillbaka! Idag kom jag underfund med hur mycket jag har saknat att bada. Jag kan säga att alla mina lediga stunder då det är fint väder kan ni hitta mig på stranden i paradiset Jablines!
Puss och hej, nu går jag och min röda rygg och duschar!
Vi kom till Chessy och skulle ta bussen. Insåg att vi missat den med tjugo minuter och nästa gick om två timmar, klockan tre. Vi bestämde oss därför för att ta en sväng i parken. Vi gick till Saaras jobb för hon trodde hon kunde fixa gratis dricka till oss. Sedan satt vi där med en hel bricka med strips, lökringar, chicken wings, churros, en slags bulle med nutella i, yoghurt och dricka. Allting gratis! Vi åt som galningar, sedan gick vi tillbaka till bussen.
Bussresan var helt otroligt vacker, vi åkte igenom flera små byar med äkta små franska hus och gårdar. Det var jättemysigt! Jag vill så gärna känna någon där så jag kan gå in och titta hur det ser ut. Väl framme stannade bussen alldeles utanför Jablines aktivitetcenter, vilket var jättebra, annars skulle vi säkert ha gått vilse. Vi tittade på en karta, lokaliserade stranden och började gå. Vi gick och gick och fortsatte gå och gick lite till. Vägen tog slut, vi hittade en annan väg och fortsatte gå. Vi hittade en sjö, men ingen strand. Sjön var fylld av svanar och alger. Vi fortsatte gå. Vi gick ännu mer. Vi hittade en buske med jättegoda bär så vi stannade. Vi åt och åt och åt. Sedan tog bären slut så då fortsatte vi gå. Vi var så svettiga och trötta efter att ha gått i två timmar, så när vi kom till en sjö bestämde vi oss att hoppa i, vilket vi gjorde. Vi hade inte sett en människa på hela tiden, men så plötsligt, när vi hade hoppat i badet, får vi syn på en tjock karl som står på andra sidan sjön. Han var naken. Vi blev jätterädda, men han stod bara där och såg uppenbart njutande ut, så vi fortsatte med vårt badande tills vi började frysa. Det var så himla, himla skönt att bada! Sedan kikade vi upp mot våra grejer som vi lämnat vid kanten av sjön och då såg vi en man som kom förbicyklande - också naken! Vi skrattade så vi höll på att drunkna, varför var det massa nakna män där?!
Vi klev upp igen och käkade lite vattenmelon, sedan fortsatte vi gå. Vi kom fram till en liten, jättegullig strand! Vi skyndade oss fram till en tjej som satt där, men hon sa att man inte kunde bada för det gick båtar där, så vi fortsatte gå. Sedan kom vi till ytterligare en strand med massa badpojkar som åkte teleski. Vi stannade och tittade en stund, men sedan blev vi så badsugna att vi gick vidare. Efter vi hade gått hundra mil ungefär kom vi till en strand - den rätta! The strand! Och vet ni? Den låg cirka 500 meter från ingången där vi varit ungefär tre timmar tidigare. Hade vi gått åt rätt håll hade vi hittat den på en gång.
Men det gjorde ingenting för vi blev så otroligt glada! Vi hoppade i på en gång och badade och badade. Det var så enormt skönt! Och så coolt att tänka på. Där var vi, tre mil från metropolen Paris, i ett paradis som lätt kunde liknas vid vilken semesterort som helst. Jag ska definitivt tillbaka! Idag kom jag underfund med hur mycket jag har saknat att bada. Jag kan säga att alla mina lediga stunder då det är fint väder kan ni hitta mig på stranden i paradiset Jablines!
Puss och hej, nu går jag och min röda rygg och duschar!
måndag 1 augusti 2011
Vill man ha vattenmelon får man lida pin...
Det är inte lätt att handla vattenmelon när man bor så långt ifrån affären och samtidigt måste passa på att veckohandla för att fylla kylskåpet som ekar tomt. Men jag har gjort det! Jag och min melon har åkt buss, gått och avslutat med en vandring upp till tredje våningen.
Nu undrar ni kanske varför jag har köpt en vattenmelon, det är ju lite konstigt att ha en melon om man inte ska till stranden, tänker kanske ni. Och ni har rätt! Det är därför jag har köpt den. Imorgon ska jag baaaaaaadaaaaaaaaa!!!! Hoppas jag. För det är äntligen super chaud här i Frankrike. Efter fem långa veckor av paraplyanvändande har shortsen äntligen fått komma tillbaka och gjort revansch.
Alla mina kompisar verkar jobba imorgon, så i nuläget lutar det åt att jag åker själv. Men det skiter jag i för bada ska jag! Och jag har ju alltid min melon till sällskap :) Den har nog inte heller sett Jablines förut.
Det är nästan skrämmande vilken skillnad vädret gör på humöret. Nu känner jag mig superglad! Jag ska till och med ut med massa girls ikväll. Visserligen bara till Disney Village, men ändå!
Nu undrar ni kanske varför jag har köpt en vattenmelon, det är ju lite konstigt att ha en melon om man inte ska till stranden, tänker kanske ni. Och ni har rätt! Det är därför jag har köpt den. Imorgon ska jag baaaaaaadaaaaaaaaa!!!! Hoppas jag. För det är äntligen super chaud här i Frankrike. Efter fem långa veckor av paraplyanvändande har shortsen äntligen fått komma tillbaka och gjort revansch.
Alla mina kompisar verkar jobba imorgon, så i nuläget lutar det åt att jag åker själv. Men det skiter jag i för bada ska jag! Och jag har ju alltid min melon till sällskap :) Den har nog inte heller sett Jablines förut.
Det är nästan skrämmande vilken skillnad vädret gör på humöret. Nu känner jag mig superglad! Jag ska till och med ut med massa girls ikväll. Visserligen bara till Disney Village, men ändå!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)