Åh, vad underbart gulliga ni är som tar er tid att skriva så mycket till mig! Har fått sjukt många bra, roliga svar!
Anonym (vem är du?):
1. Jag ska till Duplex, det ligger vid L’arc de triomphe. Vet inte vad det är för typ av distrikt, men det ligger ju alldeles vid Champs Elysées så jag kan tänka mig att det är rätt välbesökt. Jag vet inte hur bra jag är på att försvara mig för jag har aldrig behövt göra det, men jag har rätt långa naglar och spetsiga knän så jag borde kunna klösa ut ett öga eller krossa ett skrev.
2. Det är det jag inte kan välja. Just nu, när jag ser alla kompisar som har kommit in på sina utbildningar, blir jag lite avundsjuk, men samtidigt känner jag mig så glad över att jag tar ett halvår (minst) och väntar istället för att kasta mig på någon annan utbildning för att jag misslyckades första gången. Frågan är bara hur länge jag kan vänta. Har hört en del som sökt till läkare 8 gånger innan de kom in och den tiden och det tålamodet har inte jag.
3. Säg till om något dyker upp! =)
Peip:
1. Vad betyder tänk dig för?
2. Gör den verkligen det? Det är ju få som åker någonstans efter plugget, för då har man ju en utbildning där man vill få jobb inom samma sektor, samt maaaaaassa studieskulder.
3. Jag tror att jag innerst inne är en sjuhelsikes långtradarchauffis annars!
Maija:
1. Okej, det blir nog inte så heller =). Men visst är det sjukt att man inte kan ha på sig vad man vill?
2. Jag är helt säker på vad jag vill och kan inte komma på något annat jag hellre vill göra, så uppkommer chansen om att komma in på läkarlinjen tar jag den förstås på en gång! Däremot är jag rädd att det kommer ta för lång tid för att jag ska ha tålamod till det och då vet jag inte om det är bättre att åka omkring och resa eller att hoppa på någon annan utbildning. Eller kanske att jobba någonstans. Jag är bara livrädd (verkligen livrädd) att jag ska hamna på något ställe, jobba där ett tag och sedan vakna upp och inse att det har gått tjugo år och jag jobbar kvar på samma ställe. Du då, vad ska du göra i höst egentligen?
3. Just nu vill jag inte sitta på balkongen för det är så mycket fågelskit där, men jag sitter i sängen och njuter av hur mycket mail och kommentarer jag fått. Det är så kul att hålla kontakten med alla därhemma! Jag gillar dig med, vi borde ta och träffas någonting! Du har inga planer på en tripp till Paris? :D
Emily:
1. Jag håller med, det är helt galet att man ska behöva vara orolig för vad man ska ha på sig. Hemma har jag använt den flera gånger utan att blinka, men här vet jag inte om jag ens vågar. Har du varit på Duplex förresten? Hur var det?
2. Vad skönt att du säger så! Hela Disney verkar bestå av folk som är backpackers och såna som bott utomlands hela livet och talar 18 språk och så vidare. Mina tre månader börjar med ens kännas så korta. Jag är så glad för din skull att du känner att du valt rätt! Det verkar verkligen så när jag läser din blogg med, ibland blir jag nästan avundsjuk när du skriver att du ska iväg och jobba för det verkar så roligt! Och så häftigt att nästan ha en utbildning i så ung ålder. Jag hoppas att det inte blir tråkigt, fast å andra sidan, skulle det bli det kan man ju alltid gå tillbaka till skolbänken och bli specialist på lilltåkirurgi eller något. Man kan aldrig bli fullärd.
3. Vad gjorde du när du inte gjorde något? Blev du inte frustrerad av att bara gå hemma? Jag är rädd att jag kommer bli typ deprimerad, dels ingenting att göra och sedan alldeles kallt och vintrigt ute. Jag har börjat söka lite jobb, faktiskt, och brett på en massa om hur ansvarsfull och erfaren jag är efter min tid här (haha). Men du, om alla ringde tillbaka till dig, hur kom det sig då att du inte fick något jobb? Sedan är jag rädd att de kommer bli sura när de upptäcker att jag kanske bara kan jobba i två månader. Jag tänkte att om de frågar så ska jag säga att jag söker till läkare men förmodligen inte kommer in och sedan om jag kommer in så kan de ju inte direkt hindra mig från att sluta.
Jag känner igen mig i det du skriver med. Eller ja, i det du skrev. När jag satt hemma och läste om din tid på Disney tänkte jag typ ”Hur kan hon vara där och det inte är fantastiskt?”, men nu fattar jag vad du menar, det finns så många ups and downs här! Och det är oftast backstage det är jobbigt, tycker jag. När man väl är i butiken är allt jättemysigt, folk är glada, man hör musik och helt plötsligt går en häst förbi på gatan, eller så kommer paraden. Det är så knäppt att ha det som arbetsplats! Och det var så kul första dagarna, när man skulle på information. Då var man ju tvungen att vara formellt klädd och allt sånt, och så hade man mötet i Baloo-huset. Hur surrealistiskt är inte det?!
Mamma:
Japp, jag har sökt jobb på MAXI! Och nej, det är inte för att få jobba med snygga-Heath-Ledger-kopian. Inte bara i alla fall. Men jag gissar att jag inte kommer få det, de är ju redan 100000000000000000 personer som jobbar där. Så jag tar gärna diskmaskinserbjudandet i alla fall!
Emma:
1. Tight och urringat får det bli då. Känns lite jobbigt att P.J. och Tommi inte kom in för att de inte var tillräckligt söta. Vad är det för krav, liksom?
2. Kan man ta en utlandstermin vilket program man än går? Och hur funkar det med studieuppehåll och sånt, förlorar man inte massa pengar på det?
3. Jo, men vet inte hur det är med chanserna för att få det :P
4. Det finns förhoppningsvis pannkakor och glass i frysen när du kommer hem – ät om du vill ha =)
Anki:
1. Smart! Nu har jag dessutom fått veta att det finns garderob så jag behöver inte släpa på den hela kvällen. Porrstrumpan är en jumpsuit i jeans som sitter jäkligt tight och är rätt urringad. Men den håller in alla magar på ett jättebra sätt! =)
2. Skönt att höra!
3. Vädret blev faktiskt lite bättre igår, då var jag på jättebra humör, men nu verkar det gråna till sig igen. Typiskt!