Idolkväll?

Kom precis hem från jobbet, på värsta tänkbara humör. Det är nämligen så att bussen går fruktansvärt dåliga tider nu för tiden. När jag slutar 23:52 går bussen 00:07 och på den tiden ska jag hinna gå till omklädningsrummet, byta om och gå till bussen, en procedur som vanligtvis tar minst en kvart. Då kom jag på den braiga idén att jag kan ta med mina vanliga kläder till mitt skåp på jobbet, byta om under rasten och på så sätt gå direkt till bussen, istället för att behöva antingen gå hem ensam där det är farligt, eller vänta i två timmar på nästa buss. Sagt och gjort, jag bytte om på toaletten och hade sedan massa tid på mig. Men då, när vi skulle klocka ut, fick team leadern syn på mig. Jag förstod inte vad han sa, men det var typ *sarkastiskt* "Jaha, du är redan ombytt du..." *skaka på huvudet och sucka*. Senare fick jag förklarat för mig att man inte får byta om på jobbet eftersom vi har betalt för att gå till omklädningsrummet. Och visst, det är någonting jag fullständigt köper! Men jag hade föredragit om han hade tagit mig åt sidan och förklarat det, eftersom jag uppenbarligen inte visste, istället för att förudmjuka mig inför alla andra som jobbar där. Men det verkar vara lite så man jobbar på Disneyland. Man använder konceptet "vi berättar ingenting, du får ta reda på allt själv så skrattar vi åt dig när du gör fel". Det var samma när jag kom första dagen, fick en kassa i handen och med orden "där är kunderna" fick gissa mig till hur jag skulle göra. Jag glömde ge igen växel, för jag visste inte hur man gjorde, och mina jobbarkompisar suckade och stönade åt min klumpighet. Samma sak var det första gången jag sålde en Swarovskiartikel. Plötsligt var alla försvunna och jag fick improvisera helt. På garantin finns det ett fält där det står typ "Försäljare" och då antog jag, dumt jag vet, att det var mitt namn som skulle stå där. Men nej, suck och stön, det är väl uppenbart att man ska använda Disneys referensstämpel?

Såna här saker gör mig så otroligt irriterad. Då är det bra att man har världens bästa före-detta mattelärare. När jag kom hem hittade jag en kommentar till mitt förra inlägg där han gjort en uträkning över hur sannolikt det är att det skulle bli uppror i kön och vips så har jag glömt alla trångsynta fransmän och bryr mig inte ett dugg om att jag tog på mig jeansen 8 minuter för tidigt (haha, vad löjligt att det ska vara en sån stor grej! När det varje dag är folk som klockar in en minut för tidigt och ut en minut försent. Det borde ge myyyyyycket mer förlust än mina jeans!).

Nu till det huvudsakliga. Jag vet att det finns ett idolavsnitt som väntar på mig. Ett idolavsnitt med första delen av slutaudition, vilket jag tycker är sååååå mycket bättre än uttagningarna som jag bara skäms över att se. Frågan är ifall jag ska sova, klockan är ju faktiskt 1. Eller om jag ska kolla lite snabbt på det där och sedan sova och vara lite trött imorgon. Äh, alla vet ju att jag kommer se på Idol så det är ingen idé att dividera vidare. Samtidigt ska jag dricka lite te och äta ost och kex.

Det här med kexen... jag har fått en dålig ovana. Jag äter alldeles för mycket fransk mat. Croissanter, choklad, yoghurtar, chips, ost och kex, bröd, dricka och så vidare. Jag är hungrig typ hela tiden och äter därför... ja, typ hela tiden. Jag antar att det är något slags längta-hem-symptom för i början av sommaren, när allt var nytt, var jag jättenoga med vad jag åt och sådär, men nu sitter jag bara hemma för mig själv och käkar. Tur att jag bara har 12 dagar kvar här. Jag och Frankrike har varit tillsammans lite för länge nu.