I'm so efficient!

Oj, oj, oj vad jag har flängt runt på stan nu med kassar och påsar och papper och väskor! Och så mycket jag har fått gjort. Jag har hämtat ett personbevis på Skatteverket som behövs för att jag ska få teckna en försäkring i Frankrike. Varför jag behöver personbeviset är jag dock inte helt säker på, för det enda som står där, som inte redan står på passet, är att jag är ogift. Men vem vet, sådan information kanske är ytterst viktig inom det franska försäkringssystemet.

Jag har även varit och köpt ett par jobbarskor som jag hoppas är supersköna och ergonomiska. Superdupermegatusenmiljarder tack för skorna säger jag till världens bästa faster, tillika fadder Anette!

Såhär ser de ut. Jag hoppas verkligen vi kommer ha en superskön sommar tillsammans!

(Kan skor bli ingådda om man har dem på sig när man ligger i sängen vid datorn?)

Jag har dessutom haft mailkontakt med min rekryterare (det var hon som berättade att jag fått jobbet och så) och tydligen hade hon skrivit fel datum till mig. Jag kommer stanna i Paris till den 30:e september och i september hålls även intervjuer för de som känner att de vill stanna längre. Sedan undrade hon ifall jag kan komma dit den 10:e juni istället för 13:e, för då är det bankdag i Frankrike (ingen aning om vad det betyder, men incheckningen är i alla fall stängd). Men jag skrev tillbaka att det inte är möjligt. Kalla mig oflexibel, men har jag slitit med studierna i tre år så ska jag banne mig vara med på studentdagen! Det får helt enkelt bli så att min tripp söderöver får förskjutas framåt ett tag. Hur länge vet jag inte än.

Jag har även börjat kolla upp flygresor till Paris och just nu kostar de ungefär 790:-, vilket känns alldeles rimligt. Så fort jag får veta när jag ska åka ska jag skynda mig att boka!

En sak som slog mig när jag var på Skatteverket var när tanten (om du mot förmodan läser det här, förlåt för att jag kallar dig tant!) frågade hur länge jag skulle vara borta och sedan sa att om jag är borta mer än ett år måste jag ansöka om utvandring från Sverige. Utvandring. Ett så laddat ord. Tidigare har jag alltid tänkt att jag inte skulle ha några problem alls med att lämna Sverige och bosätta mig utomlands. Jag skulle kunna ha en liten bungalow vid ett vattendrag och äta kokosnötter till middag varje dag. Men nu börjar jag inse hur skyddat land vi faktiskt bor i med alla lagar och försäkringar. Det är inte så att jag börjar få kalla fötter för att åka, inte alls! Men kanske lite småljumna tår. Förmodligen bara nervositet.



Häv a najs dej!
/Sandris